Till exempel, En har två söner, B och C
I detta blogg inlägg, Harsa Asrani, student, NIRMA Universitet, Ahmedabad skriver om reglerna för arv under Muslimsk lagDen Muslimska Lagen om Arv är en kombination av fyra källor, dvs den Heliga Koranen, Sunna (praktik av profeten), Ijma, (Konsensus av de lärda männen i samhället genom beslut under ett ämnesområde), Qiyas (avdrag som grundar sig på motsvarande sätt på vad som är rätt och bara i enlighet med goda principer). Muslimska lagen känner igen två typer av arvingar, för det första, delaktiga, de som har rätt till viss del i den avlidnes egendom och för det andra, Residuary, de som skulle ta upp den andel i fastigheten som är kvar efter delare har tagit sin del. Enligt den Indiska rättsliga system, ska de bestämmelser som reglerar arv under den Muslimska lagen beror på vilken typ av egendom som deltar. I fall av Icke testamentariska följd, den Muslimska Lagen (Shariat) Ansökan Agera, får tillämpas. Å andra sidan, i fråga om en person som dör testate det vill säga en som har skapat hans vilja innan döden, arv regleras inom ramen för den relevanta Muslimska Shariat Lag som gäller för Shiamuslimer och Sunniter.
I de fall där ämnet av egendom fast egendom som är belägen i delstaten västbengalen eller kommer inom den jurisdiktion i Madras eller Bombay High Court, Muslimer skall vara bunden av den Indiska Succession Act.
Detta undantag är endast för de ändamål för testamentariska följd. Det är anmärkningsvärt att den Muslimska lagen inte gör någon strikt åtskillnad mellan två eller flera typer av fastigheter såsom lös och fast egendom, materiell och immateriell etc.
Eftersom det inte finns någon sådan skillnad mellan olika typer av fastigheter, därför, i händelse av dödsfall och en av en person, varje sådan egendom som omfattas av äganderätten till den avlidne skall bli ett föremål för arv.
Mängden av egendom som skall bli föremål för arv och görs tillgängliga för de legala arvingar ärva skall fastställas efter att göra vissa anslag.
Sådana anslag kan omfatta kostnader som betalas i stället för begravning, skulder, arv, testamente etc. Efter att ha gjort alla dessa betalningar, vänster-över egendom som skall betecknas som den ärftliga egendom. Till skillnad från Hinduisk lag, det finns ingen bestämmelse av skillnaden mellan enskilda, dvs self-förvärvade eller förfäders egendom. Varje fastighet som finns kvar i ägandet av en individ kan ärvas av hans efterträdare. När en Muslim dör, all hans egendom förvärvad av honom under hans livstid eller ärvt från sina förfäder kan ärvas av hans legala arvingar. Därefter, på döden av varje sådan legal arvinge, hans ärvda egendom samt egendom som förvärvats av honom under hans livstid skall överföras till hans arvingar. Principen om Hinduiska lagen om arv inte hitta plats i den Muslimska lagen om arv. Frågan om arv av egendom i Muslimska lagen kommer först efter döden av en person.
Alla barn som föds in i en Muslimsk familj inte får sin rätt till fastigheten på hans födelse.
I själva verket är ingen sådan person innehar blir en legal arvinge och därför har ingen rätt till den tid död förfader.
Om en arvinge liv även efter döden ana, att han blir en legal arvinge och därför har rätt till en andel i fastigheten.
Dock, om uppenbar arvtagare inte överleva sin förfader, då ingen sådan rätt till arv eller andel i fastigheten skall finnas. Läran om representation sägs att om det under en livstid av en förfader, någon av hans eller hennes lagliga arvtagare dö, men den senare är arvingar fortfarande att överleva, då sådana arvingar skall ha rätt till en andel i egendomen som nu skall de bli som representerar deras omedelbara generation. Läran om Representation finner sitt erkännande i det Romerska, engelska och Hindu lagar om arv. Men den här läran om representation som inte hittar sin plats i den Muslimska lagen om arv. B har två barn dvs D och E och C har också två barn F och G. Under livet av En om B dör, så i händelse av dödsfall av en enda C ska ha rätt att ärva egendom. B: s barn D och E skall inte vara berättigade till någon andel i En fastighet. Mellan C och B: s barn D och E, C skulle helt utesluta D och E från ärva fastigheten. Därför är det sagt att närmare arvinge utesluter avlägsna arvtagare från arv. Den Muslimska jurister rättfärdiga skäl till att neka rätten till representation på den grunden att en person har inte ens en inchoate rätt till den egendom som hans förfader till döden av denna förfader.
Det har vidare gjorts gällande att en rätt som inte var klädd i någon möjlighet inte kan ge upphov till anspråk genom en avliden person.
Under den Muslimska lagen, fördelning av egendom kan ske på två sätt, dels per capita eller per band distribution. Per - Capita-fördelning metod är majorly används i Sunni-lag. Enligt denna metod, gården kvar av förfäder blir lika fördelas mellan arvingarna. Därför, den del av varje person beror på antalet arvingar.
Å andra sidan, per band distribution metod som redovisas i den Shia-lag.
Enligt denna metod av egendom som arv, egendom får fördelas mellan arvingar enligt de band som de tillhör.
Arvingen inte representerar den gren som han ärver
Därför quantum av deras arv är också beroende av den gren och antalet personer som hör till en filial. Till exempel, om En har två söner dvs B och C. C har tre barn F, G och H. Antag på döden av En hans egendom är värt att uppskattas till ca. B och C skulle ha rätt till en lika stor andel av varje. I fråga om B och C båda tärningarna, då omfattningen av barnens andel skall fastställas på följande sätt. B: s barn D och E kan bara ärva egendom till den del av B: s aktie.
Deras andel skall vara varje.
När det gäller barnen i C gäller omfattningen av den egendom som de kan ärva skall sträcka sig till. Deras respektive aktier skall vara lika dvs varje. Det kan därför sägas att den andel av varje person i denna metod för fördelningen varierar. Det är anmärkningsvärt att Shia lag erkänner principen om en representation för ett begränsat syfte beräkning av andel av varje person. Dessutom, enligt den Shia-lag denna regel är tillämplig för att bestämma quantum of andel av ättlingar av en redan avliden dotter, före avlidne broder, pre-avlidna syster eller en pre-avlidna moster.
Muslim innebär inte någon skillnad mellan mäns och kvinnors rättigheter.
På döden av sin förfader, ingenting kan förhindra både flicka och pojke barn att bli lagliga arvingar av ärftliga egendom. Företrädesrätt inte finns. Det är dock i allmänhet funnit att ersättningen för andelen kvinnliga arvinge är hälften av den manliga arvingar. Den motivering som finns på denna åtskillnad under Muslimsk lag är att honan ska på äktenskapet får ren och underhåll från sin man medan hanarna kommer bara ha den egendom förfäder för arv. Även män har en skyldighet att upprätthålla sin fru och barn. Under Muslimsk Lag, ett barn i moderlivet skall endast ha rätt till andel i egendomen, om han eller hon är född vid liv. I fallet om han är född död sedan dela intjänade i honom skall upphöra att existera, och det skall förutsättas att den aldrig funnits. Enligt den Shia-lag, en Muslim änka som inte har några barn ska ha rätt att ärva en fjärde del av lös egendom som tillhör sin avlidne make. Men en änka med barn eller barnlösa änkan har rätt till en åttondel av den avlidne makes egendom. I de fall där en Muslimsk man får gifta sig under en period då han lider av någon psykisk sjukdom och dör utan att consummating äktenskapet, änkan skall inte ha rätt till någon som helst rätt över sin döda makes egendom. Rättigheterna för steg barn inte klarar av att ärva egendom av deras steg - föräldrar. Dock steg bror kan ärva egendom från sina steg syster eller bror. I de fall där en person dör utan någon arvinge sedan, tillhör en sådan person ska gå till staten. Staten betraktas som den ultimata arvtagare av alla avlidna. Hämtad från Webbplatsen Mig och Frun är Muslim, och vi har bara två döttrar. hur fastigheten av mig och frun kommer att bli delade. Är det möjligt att vi kan göra kommer att ge bort hela vår egendom till döttrar? Vänligen meddela. HEJ hade köpt fastigheten under från Muslimska person som hade köpt det själv (på hans namn). Jag tror att detta kommer att bli hans egen förvärvade fastigheten. Kommer det vara någon fråga om jag vill sälja detta? En Sunni Muslim widow är en andra hustru till hennes avlidne make.
Hennes avlidne man har fru och två manliga barn i första äktenskapet.
Vad är hennes andel i makens egendom enligt det inte finns ett testamente? Tack för artikeln. Om A är Muslimska kvinnor med man, tre söner och fyra döttrar, av vilka en son dör före sin död och att man efter henne vad som kommer att vara deras andel i En fastighet. Pls hjälpa En Hinduisk kvinna som gifte sig och konverterade till Islam, är hon i stånd att sälja sina förfäders egendom till en köpare (en Hinduisk) för en köpeskilling utan några rättsliga komplikationer av regioner regler för Muslimska lagen om kvinnor i Indien. Hej, jag måste fråga en fråga. Vi är Muslimer Min mamma har ett hus i Bombay. Hon gick bort i och med och sedan min Far gick bort i och med. Nu har jag två systrar (både gifta) och inga bröder. Det finns ingen kommer att finns tillgängliga. Är det möjligt att överföra egendom från min Mors namn till mitt namn? Om JA, vad skulle vara den processen. Om A är en ogift man, han har sina egna intjänade egendom samt förfäders egenskaper också. A har två äldre bröder, C och D, C E(dotter) och F (son) och D har G(son)H(dotter)jag(dotter). E och F ta bryr sig på En till döden, så har skrivit ett testamente av hans egna intjänade egendom som anger att det hör till E och F.
Av Shariat lag, är det giltigt eller inte? Kan G, H och i anspråk för En"s testamenterade egendom."En"som var pensionerad statligt anställd och från pensionsförmåner köpte fastigheten under registrerad försäljning handling i namn av hans tre söner gemensamt, B, C, D En"dog, och nu"B-D"är att göra insatser för att stöta bort egendomen, om barnen av"B"som är tre i antalet dvs, två söner och en dotter kan göra anspråk på aktien under Muslimsk Lag.
Vänligen gör nödigt i nämnda avseende.
